Det finns stunder i livet då man stannar upp och reflekterar över vad livet innehåller. Så här några dagar efter Cristers bortgång inser jag att förra veckan var en vecka att reflektera över.

Den började med en underbar måndag morgon där jag fick vakna till Annas födelsedags-sång och mängder av presenter att öppna. Träningskläder, mysbyxor, dator-väska, tandborste, förvaring och en anmälan till Paris Maraton. Det var väl med skräckblandad förtjusning jag insåg innehållet i den sistnämnda presenten. Det känns än så länge ganska avlägset (11april) men 42195m är långt...mkt långt. Dagen fortsatte med kladdkaka på jobbet och därefter en mysig middag och promenad i statsdelen St Germain. Sammanfattningsvis en underbar födelsedag!

Tisdagen blev en halvdag på jobbet för att sen ta flyget till Florens och 2dagars Kick Off med kollegorna från Milano, Madrid o Porto. Ett halvgalet gäng som under middagarna gärna skålar ikapp och där det mer går ut på att skrika högst än att dricka mest. Tisdagkvällen avslutades med ett pub-besök där vi sjöng och dansade till två välspelande trubadurer. En oväntad och trevlig kväll!

Dagen efter började tungt och det skulle visa sig att det fortsatte med tunga steg. När jag strax efter lunch fick beskedet om att Crister somnat in blev allt förändrat. Helst av allt hade jag velat vara hemma i soffan och hålla om Anna. Kramas, prata, gråta, trösta....istället fick Anna attackera sorgen på egen hand och jag fick göra vad jag kunde att stötta via telefon. Jag hade förmånen att kunna promenera runt i Florens och med hjälp av en oerhört vackert smyckad stad kunna skingra mina tankar. Det blev en sorgens dag...

Fortfarande i Florens men med vetskapen om att jag under eftermiddagen skulle få åka hem till Anna. Förmiddagen ägnades åt olika presentationer från de business teamen där IKEAs kvalitet stod i centrum men där allt skulle göras med glimten i ögat. Vår presentation visade lite lagom roliga lösningar på våra kvalitetsproblem där vi var utklädda till superhjältar. Nåja vi får se om vi kan leva upp till det? Äntligen kom jag iaf hem och det kändes härligt att få krypa under täcket och kramas.

Med 35tim arbetsvecka har jag möjligheten att varannan vecka ta en dag ledigt. Fredagen blev en "ledig" dag även om jag kände mig tvungen att snegla lite i mejlboxen. Jag hade iaf tid att hälsa på Anna på jobbet. Med 8varv runt parken kunde jag kolla in vad de gjorde på jobbet. Ibland stod tre lärare och pratade med varann, nästa varv var dax för ett av barnen att kissa i buskarna och nästa gång jag sprang förbi såg jag Anna hålla handen med en gullig 3åring. Det såg ut som både barn och vuxna trivdes i parken. Kvällen bestod av matlagning där vi testade att köpa kött på marknaden. En blodig biff, potatisgratäng och cabernet savignon, mumsigt!

Under lördagen tog vi oss tillbaka till St Germain för en lunch och en kort promenad i de mysiga kvarteren. Tyvärr hade vi inte vädret med oss denna eftermiddag utan lite småfrusna fick vi bege oss hemåt. Hemma satte vi oss vid varsinn dator, där min underhållning bestod av fotboll. Dock var underhållningen begränsad då jag återigen fick se mitt Liverpool förlora. Har i år sett 4 matcher med Pool och samtliga har slutat med förlust, jag ska nog hålla mig borta från skärmen när de spelar!

En söndagspromenad fick avsluta veckan. Anna satt hemma försjunken i tentor om mekanik så det fick bli en promenad på egen hand. Solen hade nu trängt bort alla molnen och Paris visade sig från sin bästa sida igen. Kameran fick följa med och nedan kan ni se ett smakprov på vår vackra stad....