När Daniel vid frukostbordet började gissa på allvar var vi skulle, och dessutom var på rätt spår, bestämde jag mig för att avslöja helgens resmål. Även om han så klart gärna skulle åkt till England och sett Liverpool spela så tror jag ändå att Strasbourg var en godkänd destination.
Innan vi flyttade till Paris brukade vi prata (peppa oss?) om alla fördelar med att bo här och då var just möjligheter till kortare resor till olika platser en sak som ofta kom upp. Vi spånade vilt om platser man skulle kunna besöka... Sen blev vi Parisbor och insåg att Paris själv ju har en hel del att erbjuda :-) och de där resorna blev inte längre högsta prioritet... Således när det blev dags att tipsa tomten så tyckte jag att det var hög tid för en liten tur!

Så, lördag förmiddag, 10.24, Gare de L'Est - tåg avgår mot Strasbourg. Vi har ju fö hört om hur punktliga franska tåg skulle vara, och de levde verkligen upp till förväntningarna! 2 avgångar och 2 ankomster - på minuten riktiga - här har SJ en del att lära...

Även om det var ett lite mulet Strasbourg som mötte oss så tog det inte särskilt lång tid förrän vi fallit för stadens charm. En liten stadskärna som omges av en "vallgrav"/å där flertalet gator endast är gågator och de flesta byggnaderna är gamla och oerhört charmiga. Snabbt slogs vi av skillnaden kontra Paris, där de flesta byggnader tycks ha samma färg, här har man använt fler färger och det ger onekligen charm det med.

                     
Efter incheckning på hotellet (som också var mysigt, man var ju onekligen lite nervös innan... :-S) begav vi oss ut på stan. Snabbt konstaterade vi att här fanns det möjligheter till shopping! I Frankrike är ju januari den stora reamånaden och här fanns fortfarande de stora SOLDES-skyltarna i skyltfönstrena - härliga tider! När solen sen tittade fram tyckte vi det var dags för årets första utelunch (de under infravärme som alla cafeer i Paris har räknas inte!) och vi slog oss ned vid en av torgets uteserveringar.

          

Vi tvingades dock efter ett tag inse att det kanske ändå var lite väl kallt och således avnjöt vi lunchen inomhus till slut... Daniel provade en av regionens specialiteer, Flammenkuchen, som är en slags pizza kan man nog säga. Stärkta av vår lunch fortsatte shoppingen...

På kvällen hade jag bokat bord vid en restaurang som skulle vara "typisk för regionen". Vi tror nog att det var precis det den var, framför allt kändes den ju ganska speciell... Vi kan således berätta att i Strasbourg gör man följande:
Man äter i restauranger som ser ut som alpstugor.
Man tar in så många människor man bara kan, och sen ett par till.
Dela bord med andra sällskap är standard.
Man äter OFANTLIGA mänger mat.
KÖTT är helt klart favoriten, gärna korv, men även rotfrukter, helst POTATIS.
Alkoholhaltiga drycker från regionen smakar FÖRTRÄFFLIGT.
När man kommer hem till hotellet somnar man innan man fått av sig kläderna för att man är så fruktansvärt MÄTT (men också lycklig eftersom man haft en fantastisk dag!).

                     

Söndagen började med en ljuvlig frukost. Vi konstaterade att det var en perfekt mix mellan tyskland och frankrike som man dukat fram. Tyskland bidrog med frukt, musli och grovt bröd. Frankrike bidrog med juice, croissanter och kaffe. Match made in heaven. Vi var proppmätta igen!

Nu var det dags att strosa lite mer. Vi hade bestämt oss för att först besöka "Petite France" som är en gammal och mycket charmig stadsdel som ligger intill vattnet. Här lyckades vi även hitta ett cafe som erbjöd oss varm choklad, vilket var precis vad Daniel behövde just då då han bestämt sig för att det var vår och lämnat vinterjackan hemma...

                   

Sedan beslutade vi oss för att ta oss en titt på de lite modernare kvarteren. Vi tog således "tramen" (en mycket malplacerad modern spårvagn som åker runt i Strasbourg) och åkte ut till "EU-kvarteren". Här kunde vi skåda European Parlament och Human Rights Building bland annat.

                    

Vi hade sparat det mest kända till sist, Strasbourgs stolthet, Katedralen Notre Dame (ja, samma namn som den i Paris!). Således tog vi oss en titt på detta mäktiga byggnadsverk, vilket så klart var imponerande och storslaget, och tände även här ljus för våra nära och kära. Daniel, som hade piggare ben än undertecknad, tog sen trapporna upp och beskådade Strasbourg från ovan.

                    

Nu började helgen gå mot sitt slut, eller i alla fall så närmade sig (den exakta) tiden för avgång mot Paris. Om vi inte skulle äta lite till...? Jo men visst, en lunch hann vi ju med också innan tåget som sagt avgick 15.15 sharp. En tupplur senare var vi hemma i Paris, och det kändes inte så dumt det heller.

Nu väntar en ensam vecka för mig, med en älskling i Italien, men desto mer ser jag fram emot veckoslutet när han kommer hem igen och vi dessutom ska få glädjen att bjuda Lena och Tord på middag - välkomna till Paris säger vi!

Tills nästa gång, ha det fint!

STOR KRAM,
Anna