Anna förvarnade om en hektiskt förmiddag igår, jag kan understyka, den blev hektisk. Alma hade knappast sovit sin bästa natt, själv låg jag vaken ett par timmar och grubblade över hur dagen skulle bli, men starten på morgonen blev bra....PAKETÖPPNING. Visserligen hade Almas present fastnat i postgången men jag kunde se fram emot tre presenter på sängen. Att något skulle innehålla heminredning hade jag förstått på den tomma lådan i hallen och det blev heminredning i form av en gonatt-text att klistra fast på väggen över sängen samt att vi numera kan servera baguetter i en snygg brödkorg. Det tredje paketet bestod av en ny resväska så att jag nu kan se ut som en riktig businessman på flyget. Tack tack.

Efter presentöppningen hade jag förhoppningar om att jobba, tyvärr låg nätet nere så det blev inte så mycket med det. Anna hade tid hos doktorn på förmiddagen och trots tidsbokning kan man aldrig vara säker på att få komma in i tid. Och visst drog det ut på tiden....Jag o Alma väntade hemma med målare springande in o ut i lägenheten, tiden gick o tåget skulle snart lämna perrongen. En hittills snäll Alma kände nog av pappas stress och efter blöjbytet var det en skrikande dotter. Anna blev färdig hos doktorn men vi hade inte tid att vänta hemma. Jag rusade med resväskor och barnvagn mot taxin där Anna kom springande från ett annat håll. Efter några svordomar för att vi inte klarade av att fälla vagnen kunde vi iaf sätta oss i taxin på väg mot stationen. Även om vi tyckte att taxin körde åt helt fel håll kunde vi knappt tio minuter innan avgång sätta oss på tåget......puuuhhh vad vi båda kunde andas ut.

Mitt i all stress lyckades jag tappa bort Almas napp, det visade sig dock att nappen hade fastnat mellan Almas body och hennes rygg och det kanske fanns en anledning till hennes besvikelse efter blöjbytet, hmmm. Tågresan klarade Alma galant och jag kunde börja ladda inför kvällens drabbning på Amsterdam Arena.



Framme i Amsterdam väntade storebror på hotellrummet och efter idogt bankande på dörren öppnade han till slut yrvaket. Nåja han behövde nog lite sömn efter en lång tågresa från Älmhult. Vi hittade snart ut från hotellet och letade oss fram till en mysig restaurang. Anna hade sett fram emot pommes med majonäs, och visst blev det det. Med ett par öl i kroppen vågade jag även på att kaxa mig lite mot ett gäng holländare vid bordet bredvid.



Föväntansfulla lämnade jag o brorsan Alma och Anna vid hotellet för att ta metron till stadion. Utanför stadion var det smockat med folk o vi krigade fram oss till barkanten för att grabba tag i en stor stark. Hejaramsorna duggade tätt och vi kände att vi röstmässigt kunde mäta oss med holländarna. Efter en rigorös säkerhetskontroll kunde vi snart skymta den gröna planen och spelarna som lattjade. Än så länge hade inte matchen börjat och hoppet om segern fanns. Du gamla du fria är alltid lika mäktig innan en landskamp och vi gjorde vad vi kunde för att få fart på de blågula.

Så började matchen...........4-1 som kunde blivit 7-0, eller 1-1 om Toivonen satt lobben? Mer analyser än så blir det inte.....

Idag tog vi en lugn morgon med frukost på hotellet. Därefter ut på stan för att insupa den Amsterdamska atmosfären. Stora delar av city var mysig med charmiga byggnader och smala gågator. Tyvärr blandas det emellanåt med den söta rökluften, sexshopar och mindre charmiga barer. Så värst mycket shopping blev det aldrig även om vi sprang in o ut i ett flertal affärer. Men god mat och mys i gott sällskap räcker långt

  

Trots käftsmällen fick jag en fantastisk födelsedag, tack Anna, Alma, Krigge och alla andra som hörde av sig under dagen.

Kram på er

Daniel