Materialsport?
Denna veckan har man fått bekänna färg. Daniel åkte till Italien i tisdags förmiddag och kommer hem i natt och jag och Alma har således haft tjejdagar här i Paris. Vi har haft det jättemysigt och (trots allt?!) hunnit med en hel del. Vi har varit och återsett kära kollegor i måndags, varit och shoppat - återkommer till det! - i tisdags, varit i parken och återsett söta förskolebarn i onsdags och igår var vi på sångstund i "Upp till 3-klubben" på Svenska kyrkan.
Om det är svårt att vara ensam dygnet runt med henne? Det beror på vad man menar med svårt... Det är inte svårt att ta hand om henne, det är inte svårt att få tillräckligt med sömn (antalet timmar/natt har bara reducerats något!) och det är inte svårt att hålla henne någorlunda glad och nöjd. Ni anar var jag är på väg va...? För nu ska jag berätta vad som är svårt...
Jo, att få tid att komma ur pyjamasen, att få till en dusch, att hinna bädda, att hänga en tvätt eller ringa ett samtal på avtalad tid. Det allra svåraste har nog ändå varit att få till mat! Herregud nu förstår jag ju varför man går ner i vikt efter graviditeten! Visst det ammas väl bort en del kilon men jag lyckas som sagt inte få till någon matlagning! :-S Appropå avtalad tid förresten, from nu kommer jag ALLTID beundra mammor och pappor som lyckas KOMMA I TID till saker. Det är banne mig inte lätt! Jag inser dessutom att detta sannolikt bara är början på lärdomar av "mitt nya liv", jag återkommer med fler bekännelser...
Så varför denna rubrik? Jo jag har nämligen konstaterat att för att få till "de där svåra grejorna" så krävs det lite material. Att ha en bebis är således en materialsport! Baby Björn-selen är en skänk från ovan, babygym är ett fantastiskt påhitt (vår lilla tjej måste bara ställa in lite mer synskärpa!) men vet ni vad det allra bästa är - en VIBRERANDE babysitter! På tisdagens shoppingtur föll jag och Alma för Mac Clarens babysitter och oj vad jag är glad att vi gjorde det! Vår lilla tjej gillar den skarpt och så här långt är den det enda stället som hon tillbringar nöjd "egentid" på. Vilken uppfinning! :-)
Helt klart det mest färgglada i vårt hem! ;-)
Här sitter jag nöjd medan mamma äter frukost!
Efter detta inlägg förstår jag att den givna frågan är;
Om det nu är så hektiskt, hur i hela friden hinner du blogga då?
Jo. det ska jag berätta, saker som kan göras med en hand är inga problem! Bloggningen sker således med höger hand, den vänstra handen håller om vår dotter som sover som en prinsessa i famnen. För faktum är att hur många fantastiska uppfinningar det må finnas så är ju mammas och pappas famn det allra bästa stället att vara på!
STOR KRAM TILL ER ALLA SOM LÄSER!
Anna & Alma
Vad mysigt med lite bilder på sötisen :-)
Hi hi, ja, välkommen till smabarnsföräldrarnas värld! Visst är det helt otroligt att det kan kännas som en sadan utmaning att hinna med en dusch, ett telefonsamtal och att ladda diskmaskinen pa en och samma dag. Och du har rätt i att mat är det krangligaste av allt. Jag säger bara en sak; bananer! Helt fantastiska, de mättar, man kan äta dem med en hand och de behöver inte lagas till. Dessutom kan man senare dela dem med de sma älsklingarna. De senaste tre aren har var familj gatt igenom flera kilo bananer i veckan, först när jag behövde en "enhandslösning" och senare när bada ungarna blivit banangalna. Funkar dock bara om man gillar bananer...
Kram pa er och tack för bilderna, sadana gillar vi!
Underbart att läsa om era dagar man blir allt lite fnissig :)