Vad som händer när man inte hittar på något speciellt

Ibland tänker man att "OK jag borde skriva ett inlägg, men vad tusan ska jag skriva om, vi har ju inte gjort något speciellt".  Då kan man ju börja fundera på hur livet egentligen ska vara då (både för att man ska kunna blogga om det och annars med!), "speciellt" hela tiden eller vaddå? Således kommer här en liten redogörelse för veckan som inte innehöll något speciellt, eller gjorde den kanske rent utav det...?

Daniel drog ju som sagt till Italien på jobb och det kändes faktiskt lite extra tungt (trots den finfina måndagen!). Jag och Alma har liksom vant oss vid att ha honom lite mer hemma, tack vare jul och nyår och 2 jobbveckor i Paris. Vi fick dock göra vårt bästa för att roa oss själva, eller tvärtom egentligen, vi tog hjälp av andra för att roa oss! På onsdagen tog vi en lång promenad med Kristin och sen avnjöt vi lunch på italiensk restaurang (Daniel vägrar luncha italienskt när vi äter ute!), fångade in 2 sötisar och hade sen tjejfika på Boulevard Pereire. Mys! Som om detta inte var nog socialiserat så träffade vi på kvällen våra norska vänner, Vibeke och Frederik - som bjöd på både godsaker och goda nyheter. Dubbelmys!


Tjejfika var det!

På torsdagen var det som vanligt sång och Alma var denna gång i sitt esse. "Torkarna på bussen som säger swish, swish, swish" är SJUKT roliga just nu. Sötnos!


På väg till kyrkan för lite sång!

På fredagen var det dags att ha lite undervisning på universitetet igen. Både jag och dataprogrammet var nog lite ringrostigt men efter lite ångest (det funkade inte alltså!) kom jag igång 20 min sent. Daniel och Alma busade i sängen och gick på promenad under tiden men oj vilken bonusdag det blev sen när Daniel var hemma! Det kändes som helgen blev såååå lång! Det gillar vi.

Appropå helgen blev den lite bergochdalbana. Toppen stod Lotta, Laurent och Victor för som bjöd oss på en förträfflig middag i lördagskväll! Victor var dessutom vänlig nog att låna ut sin säng till lilla fröken så hon kunde "gå och lägga sig i tid" trots sina föräldrars uppesittarkväll. Dock verkar hon sovit extremt gott där för när vi kom hem vid 01-tiden var hon desto piggare... Hm. Det blev lite av en uppesittarnatt men lilla fröken tog utan att skämmas igen sig dagen efter i soffan!


Härlig söndag!

Botten då, ja, den fick Daniel erfara i form av en släng av magsjuka på söndagskvällen/natten. Det enda som möjligtvis var positivt med det var att Alma fick ha båda sina föräldrar hemma på måndagen, men med tanke på dagsformen vet jag förresten inte om hon tyckte att det var särskilt kul...

Nu är Daniel på jobb (och som vanligt även familjemys - jag är avis) i Älmhult. Jag och Alma har för säkerhets skull legat lågt med socialiserandet denna veckan men ser fram emot sången imorgon. Hur mysigt det än är att umgås med henne så är det ju ganska kul att byta några ord med några andra också... Vi har ju dessutom sjungit upp oss på bussången så vi är REDO!

Slutligen får jag lov att publicera två bilder på vår goa tjej som för närvarande håller på att lära sig sitta.

 
Sötast i stan. Utan tvekan. Men så är jag ju part i målet helt klart.

Sådär ja, det var vår inte så speciella vecka. Herregud, den var ju full av speciella grejor! Nej, nu får jag skärpa mig. Jag lovar att återkomma snarast möjligt med detaljer om vårt FANTASTISKA SPECIELLA LIV här i Paris!

STOR KRAM till er!
Anna


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0