Ensamhet

Snart bara timmar kvar till vi alla är tillsammans igen. Det ska bli underbart. Vi längtar såååååå mycket


Ett SM-guld...

...piggar ju alltid upp lite grand!
Pappa fick själv hylla "vårt" älskade HIF igår men jag ser redan fram emot att vi gör det tillsammans nästa år! Om de vinner igen...? Det är väl KLART!

Tack så mycket Lina för bilden.

Kram, Anna


En vecka med farmor o farfar

Medan Anna kämpar med biverkningarna från strålningsbehandlingen försöker jag o Alma hitta på lite roligare saker. Förra veckan var farmor o farfar på besök vilket både jag, Anna o Alma uppskattade. Jag o farfar var på ett fullsatt Stade de France för att se Frankrike kryssa sig vidare till EM-slutspel.

Dagen efter fyllde jag år och på kvällen firades det med tårta och presentöppning

Veckan fortsatte med en ledig dag och ett besök till sandlådan

Där även Alma visade upp sina tvåfotsdribblingar

Under söndagen gjorde vi ytterligare ett besök på Jardin d'Acclimatisation. Då vädret nu är lite kyligare har Alma fått sällskap i vagnen med pläden.

Väl framme var det dags för Alma att åka karusell för första gången.

Och andra gången

Dessutom hann vi med att klappa getter, titta på kaniner, leka i sandlådan och spana in fasaner

Och så köpte farmor o farfar en stor rosa Barbarpapa-ballong till Alma

På vägen hem somnade visst Alma så att vi andra kunde ta en riktig Åström-fika.


Denna veckan har istället morfar varit på besök. Själv har jag jobbat men Alma har berättat att morfar fixat såväl blöjbyte, matning som att leka.

Att vi ser fram emot nästa vecka kan jag inte påstå men för varje dag som går vet vi i alla fall att vi kommer närmare den dag som Anna kan äta normalt, sova normalt, leka med Alma normalt, gå ut normalt, klä sig normalt, sminka sig normalt samt att slippa ständig smärta och dagliga besök på sjukhuset. Den dagen ser jag och framför allt Anna fram emot något oerhört.

Kram på er alla

Daniel

Utsikten är i alla fall fin...

...från den platsen där jag för närvarande spenderar mest tid. Min säng alltså. Och utsikten består i ljuvliga pelargonier som blommar för fullt! Man kan inte annat än älska Paris klimat.

Annars är det inte så mycket ljuvligt och älskvärt som jag för närvarande upplever. Detta önskar man verkligen att absolut ingen skulle behöva gå igenom. Den senaste biverkningen är sprucken hud under halsen. Det är inte alls skönt kan jag meddela. Det som plågar mig mest annars är att jag inte kan äta. Man blir så sjukt orkeslös. Kilona trillar av mig och det är inte bra. Idag är dock en liten milstolpe avklarad. 25 strålbehandlingar. 10 kvar. Om 2 v ska det förhoppningsvis vara över. Med lite flyt ska munnen och halsen vara återställda för att äta efter ytterligare 3 v... Herregud vad jag ska äta då. Allt som kommer i min väg. Dygnet runt. Julen har nog aldrig varit bättre timad än i år!

Apropå mat, nu ska jag försöka få i mig lite blåbärssoppa. Ja tyvärr. Det är på den nivån.

Tusen tack för alla härliga hejarop och er omtanke. Ni hjälper mig alla ta mig igenom detta helvete.

STOR KRAM från den bistra verkligheten,
Anna

Och så utsikten ja, fin va?


Nu är det inte kul längre

Här ligger jag i sängen och gläds över att Daniel igår hittade en app så vi kan blogga direkt från telefonen! Kanske kan inläggen komma lite tätare from nu... Vi får väl se!

Annars är det ganska svårt att glädjas för tillfället. Smärtan är fruktansvärd, det är ångest varje gång jag ska svälja. Näsan, munnen och halsen känns som ett enda stort öppet sår. Som ni säkert förstår är det nästintill omöjligt att äta. Och när man hela tiden ligger back på energi, nej, då blir det inget bra. Det enda jag kan göra nu är tokfokusera på målet. 13 omgångar kvar. Lite drygt 2 veckor, sannolikt. Jag kommer att klara det. Hoppas bara att det finns lite kvar av mig när den här mardrömmen är över. Phu.

Vad säger ni om den här brännan? Som man önskar att den vore pga en vecka i Alperna utan solkräm! En annan gång kanske...!

KRAM, Anna


Tack

För alla gratulationer på min födelsedag

Kramar Daniel


Paris - Sestriere - Göteborg - Paris

Det har gått ett tag sen jag skrev senast så jag tyckte det var dax idag. Mille är på besök så hon och Anna har varit på en liten shoppingtur (det är ju någon som fyller år nästa vecka...) medan jag o Alma har roat oss med Teletubbies och en runda till lekplatsen. Temperaturen har sjunkit de senaste dagarna och då leker tydligen de franska barnen inomhus, jag o Alma var tämligen ensamma vid "tåget". Alma tycks känna till det mesta på lekplatsen och har sin favorit i leksaksbilen.

Undertecknad har i veckan varit på KickOff i Sestriere. Vi var ca 100personer från inköpskontoren i Paris, Milano, Madrid och Porto som spenderade 3dagar tillsammans. Boendet var förlagt till Olympiabyn och då just OS i Turin var det mest framgångsrika svenska vinterOS:et genom tiderna kändes det som en ära att få "dela" säng med Anja Pärson. Så mycket snö fanns det dock inte i backarna utan vi fick istället nöja oss med att vandra i slalombacken där Anja tog guld.



vilket var en underbar upplevelse då vädret var helt strålande och vyerna magnifika


För en vecka sen hade vi som ni vet en underbar helg i Göteborg, om nu Hindås och Mölnlycke kan räknas till Göteborg. Hursomhelst var det en helg som gav på både mig o Anna den extra energi som vi behövde. Vi landade på fredags eftermiddagen på Landvetter och Taxi Börjesson tog oss snabbt till Stallgården i Hindås. Morgan o Annie som under sensommaren köpte Stallgården har varir flitiga i sin renovering och de flesta rummen är nu klara och inredda. Med utsikt över sjön, en stor tomt, en härlig uteplats och mysiga rum är jag säker på att de kommer att trivas...även om kråkslottet är deras drömhus. Vi trivdes iaf med umgänget, maten och den avkopplande omgivningen.


På lördagen var det så fags för bröllopet där Anders o Maria blev herr och fru Blomqvist. Alma fick dock stanna kvar på Stallgården och Morgan o Annie fick den ansvarsfulla uppgiften att passa vår dotter. Det var nog ett par spännda barnvakter när vi lämnade men det klarade de galant och Alma trivdes i deras sällskap.


Vi trivdes givetvis också. Vädret var strålande och värdparet likaså. När dessutom gamla goda vänner och nya glada människor fanns på plats var det lätt att trivas. Vigseln var i Råda kyrka i Mölnlycke och middagen på närliggande Råda Säteri. Det var en tårfylld vigsel där det var svårt att hålla tillbaka känslorna. Både jag o Anna vill ju så gärna att det blir vår tur nästa sommar och ovissheten om Annas sjukdom gör att vissa tillfällen är jobbigare än andra. Det var en vacker vigsel med en rolig präst, en välsjungande solist och ett strålande brudpar. Om vigseln var tårfylld så blev middagen istället full av skratt. Blomman fick ta emot en hel del gliringar om sin privatekonomi medan Maria veta av sina vänner att hon har svårt att bestämma sig. Alla var dock överens om att brudparet är fulla av kärlek till sin familj och till sina vänner.

Dagen efter fick vi till en 30min date mellan Alma o Oscar. De showade på olika sätt, men att säga att det lekte så mycket tillsammans är nog att överdriva. Men villt påhejade av föräldrar och släkt kunde vi till slut få till en puss. Visst önskar jag att de kunde få träffas lite oftare men det får bli efter det att vi flyttat hem till Sverige.



Jag ska även skriva några rader om vårt besök i Jardin d'Acclimatisation för två veckor sen. Alma har mer och mer börjat gilla djur och jag tyckte det var dags för henne att byta ut djurböckerna mot riktiga djur. Jag, Alma och mormor traskade därför ner till djurparken. Kossor, hundar o katter har varit mest intressant i böckerna så det var inte helt överraskande en oxe(ganska lik en ko) som blev dagens höjdpunkt. Hade det inte varit för staketet runt hagen så hade Alma säkert gått fram o klappat. Hoppas vi kan besöka djurparken snart igen då Alma stormtrivs inte bara bland djuren utan även bland de andra barnen, sandlådorna och att titta på karusellerna.


Nu är glaset med Chablis uppdrucket och det är dags för sängen. Hoppas ni haft en trevlig lördagskväll och kan njuta av en avkopplande söndag. Så hälsar vi farmor och farfar välkomna till Paris nästa vecka.

kram kram Daniel


En underbar helg i Sverige...

...var precis vad vi fick.
Ni får dock hålla er till tåls med den fullständiga redogörelsen, orkar idag bara bjussa på en liten bild som jag tycker speglar helgens härliga gemensamma nämnare. Nämligen KÄRLEK.



Kram så länge!
Anna

RSS 2.0