Vi börjar i den roliga änden tycker jag. Att hitta på julklapp till min kära pappa är inte alltid så enkelt men i år, ja förra är det ju egentligen, kom vi på att vi skulle bjuda honom på en dag vid den mycket kända galoppbanan Hippodrome de Longchamp här i Paris. Ordet bjuda fick en intressant innebörd då det visade sig att allt visst var gratis denna dag men vi fick alla upplevelser vi sent ska glömma tror jag. Inte minst Alma som fick se levande "hihihi" (hästar) och sitt livs första ridtur!









Och så  var det ju det som är lite mindre roligt då... Har tänkt ganska många dagar att jag borde skriva några rader om vad som händer med mig då en del av er ju vet att jag gjort nya utvärderande undersökningar. Har dock inte riktigt haft ork eller lust att skriva om det. Det har tyvärr visat sig att behandlingen som påbörjades i februari inte haft den effekten man hoppats på och även om det "snällare cellgiftet" gett mig en mycket nödvändig chans till återhämtning så har det inte bitit på metastaserna i skelettet. Därför väntar nu en ny (betydligt kortare dock!!) period av strålning och sen någon ny form av cellgift. Det senare är ännu inte bestämt i vilken form, då det kommer att diskuteras fram med mina blivande läkare i Sverige, vilket ju är bra i sig.
Lite tungt känns det ju så klart när "det går åt fel håll" men det finns ju inget annat att göra än att ta nya krafter och kämpa vidare med hjälp av ny behandling. Som tur är har jag ju så många som hejar på mig och inte minst "världens gulligaste minijockey" så det ger mig de nödvändiga krafterna för att kunna kriga vidare!



Vi hörs och ses!
BISOUS,
Anna